Skuggan The Story
Historien om namnet relaterar sig tillbaka till 1970, när
jag slutade grundskolan och började att jobba.
Genom min far hade jag fått jobb på en bilverkstad i Östersund. Han hade själv
jobbat där tidigare och kände därför all personal.
Någon gång under våren, tror det var kring påsk, hade jag klart med i första
hand sommarjobb och också löfte om fortsättning. Jag skulle få börja på det som
kallades ”elverkstan”, där killarna som fixade all el på lastbilar och bussar
jobbade.
Var också in och hälsade på tillsammans med far vid något tillfälle.
Inte långt före det att jag skulle börja jobba, får jag
genom far, förfrågan om jag skulle kunna tänka mig jobba som verkstadsstädare
en period under sommaren.
Verkstadsstädarna var de som ”röjde” upp efter mekarna, rengjorde arbetsplatser
och tog reda på skrot, skräp och utspilld olja.
Ett riktigt skitjobb kan tyckas, men man fick i vart fall lära sig företaget
från grunden. Speciellt då när man börjar nere i källaren i smedjan där de
”tunga” pojkarna jobbade ;-)
Första måndagen efter 9;an så börjar jag jobba på bilverkstaden och som verkstadsstädare.
Det var fler killar i samma ålder som också började
samtidigt. Företaget var ganska stort då det fanns ca 50 bilmekaniker totalt.
Började så att säga från grunden och jobbade mig lite uppåt…
Efter någon vecka så börjar man gå lite på upptäcktsfärd utanför de normala
regionerna och kommer så småningom till den så kallade ”Elverkstan”.
Hade tidigare blivit presenterad för en kille som hette Freddy och han var
någon form av arbetsledare på el.
Smyger mig försiktigt in på elverkstan en dag, ställer lite
tyst och försynt och studerar vad de gör. Det är tre stycken som jobbar där och
den dagen står de och surrar om något vid en arbetsbänk.
Efter en liten stund vänder sig Freddy om och ser mig. Presenterar mig för de
andra killarna och förklarar att jag nog kommer att börja som lärling så
småningom.
Blir lite visad vad de håller på med och det verkar ganska intressant.
Antingen är det dagen efter eller bara någon dag efter, så går jag åter upp på
elverkstan och smyger mig in. Även nu står man vid arbetsbänken och jobbar med
något. Lika tyst och försynt står jag och studerar när Freddy vänder sig om och
säger, ”Jasså vi har skugga idag också..” Därmed är
man rökt och döpt ;-)
Freddy hade smeknamn på i stort alla han kände och namnet Skuggan var och är
ganska harmlöst. Tyckte mer synd om killen som hade lite utstående öron,
Vingmuttern eller han som alltid var lite trött, Trötter.
En av de få som aldrig blev omdöpt på den firman, det var min far, han
tilltalades alltid med sitt förnamn.
Skuggan var inte något som jag hade bekymmer att acceptera.
Under skoltiden så hade man ju en mängd olika smeknamn. Till och med lärare
lyckades sätta smeknamn på en del elever.. Glömde man
prickarna ovanför ”ö” så blev det ju ”o” och speciellt en lärare använde detta
till sin fördel…
Efter en sejour som verkstadsstädare så började jag på sensommaren på
elverkstan.
Detta resulterade också i att jag avstod från gymnasieskolan och tyckte det var bättre att jobba och
tjäna pengar.
Det rör sig mycket folk på en bilverkstad och inte använder man andra namn bara
för att man gjort kväll på jobbet heller..
Detta innebar att många började kalla mig Skuggan även privat.
Efter några år så blev det ett allt vanligare tilltalsnamn
och inte bara på verkstaden utan också på kontoret.
Att namnet Skuggan var välkänt och använt, bevisades när en morbror ringer till
firman och vill prata med mig. Han frågar då naturligtvis efter mig med mitt
för och efternamn. Till sin förvåning får han svar från damen i växeln att
någon med det namnet finns inte på verkstan, däremot
en annan med samma efternamn, dock annat förnamn. Morbror tackar och lägger på
luren. Så påminner han sig, ringer upp igen och frågar nu efter ”Skuggan”. ”Ett
ögonblick, jag kopplar dig” får han då till svar och samtalet kopplas till en
telefon i min närhet.
Min morbror berättar omgående detta för mig och helt klart så fick man nog ett
gott skratt den dagen. Om jag inte minns fel så var jag nog ner till kontoret
och växeln samma dag och talade om vad jag fått höra.
Mer välkänd blev man också när jag var på kurs hos och
senare också gjorde jobb åt en av våra leverantörer. Chefen han skickade
”Skuggan” på jobben och även på kurs. Sedan fick man tala om själv vad man
verkligen hette…
Efter några år så är det en i bekantskapskretsen som tycker att nu skall vi bli
internationella och Skuggan var ju då inte bra. Han döper helt sonika om mig
till MrShadow. Vartifrån
han får detta vet jag inte, men det var bara en sådan där tokig idé antar jag.
I vart fall så fortsätter han att kalla mig MrShadow
och det är ju egentligen bara den engelska översättningen så det är ju
acceptabelt det också.
Vintern 1984 ramlar jag och slår ryggen illa på jobbet och det
resulterar så småningom i att jag måste sluta jobba som bilelektriker
och hitta på något annat.
Hösten 1986 börjar jag så läsa in den saknade gymnasiekompetensen.. Fixar detta och är klar med skolorna vårterminen 1989.
Efter mycket om och men så hittar jag ett nytt intressant jobb under 1990.
Börjar jobba med datorer och nätverk vid ett större företag.
På något vis så kände jag folk på den firman och ganska snabbt börjar man även
där att använda Skuggan som tilltal.
Har lyckats att på ett större svenskt företag ordna en e-postadress med
smeknamnet, där det vanligen enbart är godkänt men strikt för och efternamn.. Har en sådan adress också, men skuggan@”firmanamn”.com är inte helt galet;-)
Att man under synonym blivit välkänd kan ju ha sina festliga
sidor ibland.
Var under hösten 2004 på besök i de regioner där den svenska
personalavdelningen sitter. Gjorde ett av mina stopp mellan skrivbordet och
kaffeautomaten i ”sällskapsrummet” (rökrummet)… Utbytte några artighetsfraser
med en kvinna som kom in. Vi presenterade oss för varandra och även om vi
jobbade på samma firma så var det inget direkt igenkännande.
Lade då lite försiktigt till att jag vanligen kallades ”Skuggan”, då kommer det
ett vackert leende.. ”Jasså det är du . Sett namnet
och smeknamnet, men nu vet jag vem du är..”. Sedan var
det enklare att prata…